Tisdagen den 31 oktober presenterade vi vår intervjustudie, om hur nyanlända lär sig svenska sett ur ett elevperspektiv, på Lärarnas forskningskonferens, LFK, som anordnades för sjätte året i rad i Stockholm.
”Om det är ord jag inte förstår, streckar jag under dom – och tar mobilen eller datorn till hjälp för att översätta” (Tjernberg & Sourander, 2017)
LFK är ett forum för undervisningsutvecklande och lärardriven skolforskning. Syftet med konferensen är att bidra till lärarprofessionens vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet. Här möts lärare för att presentera, diskutera och ta del av forsknings- och utvecklingsprojekt med utgångspunkt i frågor som rör undervisning och ämnesdidaktik.
Abstract
Studiens syfte är att öka kunskapen om hur nyanlända elever lär genom att lyfta fram hur eleverna själva tänker om sitt lärande och lärarens undervisningsstrategier. Utifrån syftet undersöker vi på vilka olika sätt eleverna lärt sig svenska, vilka olika strategier de använder för att förstå en text, samt vilka faktorer som är betydelsefulla i deras lärprocess. Elevernas röster lyfts fram. De delar med sig av sina tankar om hur de lär och hur en bra lärare undervisar.
Studien är förankrad i sociokulturell teori (Vygotskij, 1978), med centrala begrepp som den proximala utvecklingszonen, scaffolding och medierade redskap. Utgångspunkt är också Cummins (2000) språkmodell för klassrumsinteraktion. I studien ingår sex nyanlända elever som har undervisats i svensk skola i minst 2 år. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer med nyanlända elever. Dessa videoinspelades och analyserades.
Resultatet understryker lärarens betydelse för elevens lärande, liksom vikten av att använda flera språk i undervisningen, translanguaging (Creese & Blackledge, 2010) framstår som ett centralt begrepp. Eleverna hjälps åt genom att diskutera och digitalt slå upp ord och begrepp på sina respektive språk. Engelskan kan också fungera som transfer mellan språken.
Eleverna använder sig av flera olika metoder där tala, läsa och skriva samspelar. De tar hjälp av digitala verktyg som appar, dator, telefon, och lär sig olika strategier för att ta sig an texter med förståelse. En slutsats är att när första- och andraspråket används i olika språkliga domäner vävs elevernas språkliga kunskaper samman och utvecklas parallellt.
Denna studie har genomförts inom ramen för Forskningscirkeln Nyanländas lärande och språkutvecklande arbetssätt vid Uppsala universitet 2016/2017. Forskningscirkeln ingår i Forum för samverkan som är ett samarbete mellan Uppsala universitet och åtta uppländska kommuner. Studien kommer att presenteras i en artikel 2017.
Tjernberg, C. & Sourander, Å. (2017). Nyanländas lärande och språkutvecklande arbetssätt. En intervjustudie om hur nyanlända lär sig svenska sett ur ett elevperspektiv. Uppsala universitet.