Det nationella symposiet för ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap, anordnas den 12–13 april 2018 av Centrum för språk- och litteraturdidaktik (CSL) samt Institutionen för språk, litteratur och interkultur vid Karlstads universitet.
Temat för konferensen är Classroom research and language/languaging.
Karin Forsling och jag kommer att presentera en studie inom SoL (Specialpedagogisk forskning om literacy) på konferensen:
Hur lärare löser literacyutmaningar i en komplex klassrumsmiljö
Tjernberg, C. & Forsling, K. (2018).
Plenartalare är professor Hansun Zhang Waring, Teachers’ College, Columbia University, New York, professor Elizabeth Lanza, Centrum för flerspråkighet, Oslo universitet samt professor Christina Olin-Scheller, Institutionen för pedagogiska studier, Karlstads universitet.
Abstract
Presentationen fokuserar på lärares beskrivningar av att navigera i en komplex klassrumspraktik där elevers behov och förutsättningar varierar. Syftet med studien var att inom området elevers tidiga skriftspråksutveckling ur ett multimodalt och specialpedagogiskt perspektiv explicitgöra lärares erfarenheter. Specifikt belyser den hur olika pedagoger, från förskoleklass, lågstadium och specialpedagogik, beskriver hur de arbetar för att förebygga, identifiera och undanröja hinder i elevers skriv- och läslärande. Studien genomfördes vid fyra skolor i två svenska kommuner.
Studien utgår från designorienterad teori. Designorienterad teori sätter fokus på hur olika resurser används, eller inte används, inom sociala praktiker, i såväl informella miljöer som i formella lärmiljöer. Intentionerna för och på vilka sätt lärmiljöer och lärsituationer designas och iscensätts, har betydelse för elevers lärande och meningsskapande. Detta är särskilt betydelsefullt för elever i behov av stöd. För att undersöka deltagarnas intentioner för hur de designade sin verksamhet skedde datainsamlingen genom kunskapssökande dialoger och observationer. Här fokuseras på resultaten från dialogerna.
Deltagarna betonar vikten av att använda många olika arbetssätt, verktyg och metoder i skriv-och läsundervisningen. Lärarna ser utvecklingsmöjligheter i att arbeta multimodalt såväl när det gäller elevernas kollaborativa lärande, motivation och glädje som strukturer, förebilder och stöd för lärande. Vidare synliggörs skillnader mellan de olika verksamhetsområdena och skolorna, som variationer ifråga om klasstorlekar, undervisning för nyanlända, tillgång av olika lärverktyg, tilldelning av specialpedagogiska resurser och andra faktorer som påverkar förutsättningarna för undervisningen. Lärarna i studien talar om organisatoriska, teknologiska och språkliga utmaningar. De beskriver den beredskap och de kompetenser som behövs för att möta literacyutmaningar i en komplex klassrumspraktik (Tjernberg & Forsling, 2018).