Vilka strategier i undervisningen av nyanlända elever fungerar i praktiken? Hur upplever eleverna själva sitt lärande i en för dem ny, svensk skolvärld?
Detta är några av frågeställningarna som genomlysts i forskningscirkeln Nyanländas lärande och språkutvecklande arbetssätt, ett samarbete mellan Uppsala universitet och FoSam:s åtta medlemskommuner: Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Sigtuna, Tierp, Uppsala och Östhammar.
Nu finns rapporten med tillhörande fortbildningsmaterial att läsa:
http://www.forumforsamverkan.uu.se
Forskningscirkel om nyanländas lärande - Forum för samverkan - Uppsala universitet
Resultatet av forskningscirkelns arbete, som bedrevs 2016-2017, finns att ta del av i en rapport. Här utvärderas och presenteras den forskningsmetodik man använt sig av samt de insikter kring nyanländas lärande man fått längs vägen. Forskningscirkeln har letts av Charlotte Engblom, universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, och Karin Fallberg, utvecklingsledare på Utbildningsförvaltningen vid Uppsala kommun.
– Att jobba med forskning och stöta den mot beprövad erfarenhet är både intressant och givande. Vi har arbetat med att läsa ny forskning, diskutera den och relatera till deltagarnas erfarenheter och deras konkreta arbete, både i klassrummet och mer övergripande, säger Charlotte Engblom.
Scaffolding som utgångspunkt
En utgångspunkt i forskningscirkelns arbete har varit begreppet stöttning eller scaffolding, det vill säga lärarens/pedagogens funktion som en sorts ”byggnadsställning” i elevens lärande. Det eleven inte klarar av på egen hand kan genomföras med rätt stöd - och i takt med att eleven utvecklas kan byggnadsställningen monteras ned. Stöttning har också varit en central aspekt i de fyra mindre projekt som deltagarna genomfört inom forskningscirkelns ramar. Ett av projekten har till exempel undersökt hur lärare kan stötta nyanlända elever som går från förberedelsegrupp till ordinarie klass. I ett annat har eleverna själva fått formulera sig kring sitt lärande i kvalitativa intervjuer.
– Jag skulle gärna se att rapporten sprids ute på skolorna där den kan användas som ett stöd om man vill sätta igång ett eget reflektionsarbete kring svenska som andraspråk. Jag tror också att den kan användas inom universitetet som ett exempel på hur man kan jobba. Det här med att få ett inflöde av aktuella samhällsfrågor som vi tar itu med och funderar över tillsammans ger väldigt mycket, säger Charlotte Engblom. Läs hela intervjun.
Fortbildningsmaterial
I följande filmer där forskningscirkelns deltagare medverkar, kan du som möter nyanlända elever i ditt arbete få inblickar i språkutvecklande arbetssätt och stöttning. Se också film 4 där Enrique, nyanländ elev i Sigtuna kommun, berättar om vad som varit viktigt för honom i hans språk- och ämnesinlärning.
- Film 1: En introduktion till begreppet scaffolding/stöttning (9:55)
Charlotte Engblom, universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier konkretiserar begreppet stöttning och beskriver hur det kan bli ett verktyg i lärarens praktik.
https://youtu.be/RYcyk3r3EN4 - Film 2: Stöttning i klassrummet (13:21)
Vilka olika typer av stöttning finns det, och hur kan läraren anpassa stöttningen till den enskilda elevens behov? Hur hjälper man nyanlända elever till textförståelse och så småningom självständigt skrivande? Ett samtal mellan Anna Nilsson Mihalaki, programansvarig för Språkintroduktion i Håbo kommun och Helena Simonsson, förstelärare i gymnasiet, Uppsala kommun.
https://youtu.be/ehKoPQcYvOE - Film 3: Läsning som framgångsfaktor och tvåspråkighet som resurs (9:46)
Lotta Svedberg, utvecklingsledare på Uppsala kommun och Lina Sjöström, samordnare och förstelärare på Tierps kommun, samtalar om vikten av att motivera nyanlända elever till läsning och att utnyttja modersmålet som en resurs i lärandet.
https://youtu.be/ARAUO9fg-ss - Film 4: En intervju med Enrique, nyanländ elev i Sigtuna kommun (5:56)
Enrique kom till Sverige från Uganda för tre år sedan och går nu i klass 6. Här berättar han om sina strategier för att lära sig språket samt om vad som varit viktigt för honom i en ny, svensk lärmiljö. Intervjun gjordes av Åsa Sourander, specialpedagog.
https://youtu.be/csnZsLsrXeQ
Nyanlända elevers lärande och språkutvecklande arbetssätt
2016-2017 genomförde jag tillsammans med Åsa Sourander en studie med fokus på flerspråkighet(Tjernberg & Sourander, 2017). Syftet med studien var att öka kunskapen om hur nyanlända elever själva tänker om sitt lärande och om hur en bra lärare undervisar. Vi undersökte på vilka olika sätt eleverna lär sig svenska, vilka olika strategier de använder för att förstå en text, samt vilka faktorer som är betydelsefulla i deras läroprocess. En slutsats är att elevernas språkliga kunskaper vävs samman och utvecklas parallellt när första- och andraspråket används i olika språkliga kontexter. Att använda flera språk i undervisningen, translanguaging, framstår som centralt.Intervju med en nyanländ elev: