Mitt forskningsintresse rör samspelet mellan teori och praktik i pedagogisk verksamhet med inriktning literacy. Via praxisorienterade projekt studerar jag undervisning och lärprocesser i klassrumsmiljö. Ett syfte är att koppla denna kunskap till frågor om inkluderande respektive exkluderande faktorer i skolan.
Min doktorsavhandling, Framgångsfaktore i läs- och skrivlärande. En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken, lades fram den 23 maj 2013 vid Stockholms universitet: www.diva-portal.org.
På Karlstads Universitet, Institutionen för Pedagogiska studier, pågår Specialpedagogisk forskning om Literacy (SoL). Vår intention är att skapa en forskningsmiljö, där literacyfrågor med specialpedagogiskt perspektiv, knyts till lärarutbildningen.
Projektet Lärares navigation i komplexa skriftspråkspraktiker resulterade i fyra vetenskapliga publikationer och ett antal konferensbidrag 2018–2023. Ett pågående projekt är Möten mellan lärare i varierande literacypraktiker, där lärare i fyra olika skolor deltar. Det har hittills resulterat i två vetenskapliga publikationer, samt konferensbidrag.
År 2020 slutförde jag datainsamlingen från en longitudinell, praktiknära studie som sträckt sig över 10 år, där jag har följt en elevgrupp genom grundskolan och studerat lärarens undervisningsstrategiers betydelse för elevens lärande. Resultatet från studien presenteras i en vetenskaplig artikel: Key factors for teaching and learning, samt konfernsbidrag.
Tillsammans med professor Eva Heimdahl Mattson, Stockholms universitet (affiliated to Karlstad University) har jag genomfört forskningsprojektet Theory and practice in the inclusive classroom. A longitudinell Project set out from Learning processes in school, teacher education, and research. Projektet har resulterat i tre vetenskapliga publikationer, samt konferensbidrag.
Hösten 2014 tilldelades jag Eve Malmquists pris för läsforskning med anledning av min avhandling rörande skicklig läs- och skrivundervisning. Priset utdelas av Swedish Council of International Reading Association (SCIRA) i samband med att SCIRA firade sitt 50-årsjubileum i Linköping 11 oktober 2014. Jag är sedan 2015 styrelseledamot i SCIRA.
Karlstad University
Department of Educational Studies
Jag disputerade 2013 vid Stockholms universitet med avhandlingen Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken. Syftet med studien var att analysera de faktorer som ligger bakom framgångsrika läs- och skrivundervisning samt de pedagogiska förutsättningarna för att främja reflekterande didaktiska färdigheter, med fokus på elevernas utveckling av läs- och skrivförmågor. Resultatet visar att lärarna hade en gedigen teoretisk bakgrund som möjliggjorde för dem att identifiera elevernas olika utvecklingsnivå och på så sätt anpassa undervisningen. Ett annat resultat förstärkte slutsatsen om att framgångar i att läsa och skriva måste beaktas mot bakgrund av en övergripande språkutveckling, som omfattar såväl muntliga som skriftliga aspekter. Studien visar också att när forskningsfokus ligger på tillämpad pedagogik, uppfattas den också av lärare som tillgänglig och relevant. På så sätt ökar också möjligheten för ett analytiskt perspektiv där teori och praktiska tillämpningar interagerar med varandra. Lärarnas professionella utveckling har visat sig vara en pågående, interaktiv, social process där organisation, tid och kommunikativa möten spelar en viktig roll. Att skapa tid för det reflekterande samtalet framstår som centralt.
Tillsammans med professor Eva Heimdahl Mattson, Stockholms universitet (affiliated to Karlstad University) har jag genomfört forskningsprojektet Theory and practice in the inclusive classroom. A longitudinell Project set out from Learning processes in school, teacher education, and research. Projektet har resulterat i tre vetenskapliga publikationer samt konferensbidrag:
Efter min disputation 2013 inledde professor Eva Heimdahl Mattson och jag ett forskningssamarbete. Den första artikeln, Inclusion in practice: a matter of school culture, publicerades 2014 i den brittiska tidskriften European Journal of Special Needs Education. Studiens syfte var att undersöka hur läs- och skrivundervisning kan iscensättas på ett framgångsrikt sätt
för alla elever. Resultatet visar vikten av att läraren har en god teoretisk grund, och förmåga att kombinera sin teoretiska förståelse med praktiska erfarenheter, för att därigenom
utveckla sin handlingsorienterade kundskap – en kontinuerlig inre process. (Tjernberg & Heimdahl Mattson, 2014).
Nästa arbete, From methods and concepts to triple learning processes in school, teacher education and research, publicerades 2017 i tidskriften Nordic Studies in Education. I denna artikel diskuterar vi lärarnas kritik av att pedagogisk forskning sällan tar sin utgångspunkt i undervisningspraktiken. Resultatet visar att när forskaren
istället går in i klassrummet och bidrar med att teoretisera och sätta ord på lärares kunskaper och erfarenheter, kan forskningsfrågor sprungna ur lärares praxis formuleras och preciseras.
Genom denna ackumulation av kunskap, ges eleven allt större möjlighet att utveckla sitt proximala lärande, vilket i sin tur renderar ytterligare forskningsfrågor. Denna kontinuerliga och ömsesidiga
interaktion benämner vi i artikeln ’Triple learning processes’ (Tjernberg & Heimdahl Mattson, 2017).
I vår avslutande artikel, Synthesising inclusive and didactic research – a way to ensure the participation and learning of every
student? Har vi fortsatt att utveckla tankegångarna i en litteraturstudie där vi jämför forskning inom ’inclusive education’ med
didaktiskt inriktad läs- och skrivforskning. En slutsats är att om forskare inom de respektive forskningsområdena, precis som lärare på framgångsrika skolor, inser vikten av kollegiala, interagerande
kulturer, så skulle detta kunna förkorta vägen till det gemensamma målet, alla elevers rätt till delaktighet och lärande ((Tjernberg & Heimdahl Mattson, 2021).
Tillsammans med lektor Karin Forsling och professor Carin Roos har jag genomfört projekt inom Specialpedagogisk forskning om literacy (SoL). Studierna berör framgångsfaktorer i skriv- och läslärande i förskoleklass och lågstadium. Praktiknära forskning med förankring i skolpraktik och lärarutbildning. Projektet har hittills resulterat I fyra artiklar och ett antal konferensbidrag, såväl nationellt som internationellt.
Ett pågående projekt är Möten mellan lärare i varierande literacypraktiker (2018–). Det är en studie där lärare från fyra skolor med olika literacy-profiler deltar. Projektets syfte är att studera hur lärare som arbetar i varierande literacypraktiker i de tidiga skolåren förstår och uttrycker den kunskap de har om framgångsfaktorer i skriv- och läslärande för att förebygga, identifiera och undanröja hinder.
Projektet förväntas bidra till specialiserad kunskap gällande framgångsfaktorer i skriv- och läslärande, samt utveckling av teoretiska och metodologiska kunskaper inom området. Vidare kan projektet skapa tillfällen till samverkan med olika professioner, samt utvecklande av praxisnära forsknings- och lärandemiljöer. Projektet sker i samverkan med skolor och lärare. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kopplas samman, och kan på så sätt bidra till att såväl skolans praktik som forskning inom utbildningsvetenskap och lärarutbildning utvecklas.
NERA, Odence 3-5 november 2021.
Forsling, K. & Tjernberg, C. (2021, August). A Swedish Study of how Lower Primary School Teachers from Diverse Literacy Practices Design for Professional Development (NW: ‘01. Professional Learning and Development’. ECER 2021.
NERA 2020. 4.6 March 2020, University of Turku, Finland. Tema: Rethinking the factures of Education in the Nordic countries. Presentation: Teacher Exchange on different literacy practices, Karin Forsling & Catharina Tjernberg, Karlstads universitet.
Forsling, K., Tjernberg, C. & Roos, C. (2019). Teacher design for writing power and fluent writing. Focus group interviews with early years teachers. NERA-conference, Uppsala, 5-8 mars 2019.
Tjernberg, C. & Forsling, K. (2018, September). Inclusion or Exclusion – Challenges of Navigating in Complex Classroom practice. ECER 2018, 4-7 September 2018, https://eera-ecer.de/previous-ecers/ecer-2018-bolzano/
Jag har samarbetat med med Karin Forsling, Carin Roos och Carina Hermansson i studien Möten mellan lärare i varierande literacypraktiker. Syftet med projektet är att studera hur lärare som arbetar i varierande literacypraktiker i de tidiga skolåren förstår och talar om den kunskap de har om framgångsfaktorer i skriv- och läslärande för att förebygga, identifiera och undanröja hinder så att svårigheter inte uppstår. Projektet avser att initiera och stimulera en diskussion och ett kunskapsutbyte mellan de verksamma lärarna i de fyra skolorna. Forskargruppen arbetar för att också knyta samman forskningsprojektet med speciallärarstudenters utbildning på olika sätt.
Jag deltar i projektet Gränsland, ett internationellt samarbete vid Åbo akademi i Vasa. Det syftar till att höja lärares kunskaper i läs- och skrivlärande, bland annat för att bättre kunna hantera elevers mångfald. Här bidrar jag med kunskap om processinriktad undervisning som en väg att utveckla inkluderande verksamheter.
Jag har varit processledare i Skolverkets fortbildningssatsning Läslyftet, och är författare i lärmoduler: Tidig läsundervisning (2017), Tidig skrivundervisning (2018), Strategier för sakprosatexter (2019). Dessa moduler har utarbetats vid Högskolan Dalarna och karlstads universitet.
Under flera års tid har jag varit engagerad och deltagit ii The Teachers College Reading and Writing Project (TCRWP) vid Columbia University, New York, både på plats i NYC och här i Sverige. I projektet behandlas betydelsen av lärarens undervisningsstrategier för elevernas läroprocess, samt hur inkluderande undervisningspraktiker kan iscensättas för att ge alla elever möjlighet till delaktighet och lärande.
Lucy Calkins, grundare av The Teachers College Reading and Writing Projekt, och jag, Columbia University, juni 2018.
Amanda Hartman, biträdande föreståndare TCRWP, Columbia University, New York, med min bok "Skrivundervisning: processinriktat skrivande i klassrummet" som hon skrivit förordet i.
Tillsammans med Karin Forsling arrangerade jag en minikonferens på Karlstads universitet 2019-12-06 där lärare från studien Möten mellan lärare i varierande literacypraktiker deltog. I samband med detta bjöd vi in till fyra öppna föreläsningar.
Karin Forsling och jag är redaktörer för antologin Skrivundervisningens grunder, akademisk kurslitteratur, som utkom på Gleerups förlag i mars 2020. I antologin skriver jag också kapitlet:
Tjernberg, C. (2020). Inkluderande undervisning för delaktighet och lärande. I: K. Forsling & C. Tjernberg (red.) (2020), Skrivundervisningens grunder. Malmö: Gleerup. ISBN 9789151102788
Under årens lopp har jag utarbetat och som vetenskaplig ledare ansvarat för flera pedagogiska utvecklingsplaner inom det skriftspråkliga området.
Under 2019 var jag involverad i ett samarbetsprojekt inom ramen för ULF-försöksverksamhet med praktiknära forskning. Den arbetsform som prövas är samverkan mellan lärarutbildning och skolhuvudmän gällande lärarstudenternas examensarbete. Som lektor har jag fört samtal med involverade för att precisera forskningsfrågor och fördjupa förståelsen för vad ett sådant samarbete kan innebära. Syftet var också att bidra till fördjupade reflektioner kring den egna praktiken.
Mitt uppdrag har också varit att titta närmare på vad en sådan samverkan mellan lärarutbildning och skolhuvudmän, som prövats i ett par kommuner i landet, har resulterat i. Vilka utmaningar har man ställts inför och vilka möjligheter kan man se? Finns det några fallgropar, och hur kan dessa i så fall undvikas. Syftet är att hitta bärande vägar att bygga vidare på för att kunna åstadkomma en samverkan med hög kvalitet mellan lärarutbildning och skolverksamhet.
- Medlem i SMDI, Nationellt nätverk för svenska med didaktisk inriktning.
- Medlem i NLS Nordiskt nätverk för forskning i läsning och skrivning.
- Medlem i CSL centrumbildning på KAU gällande språk- och litteraturdidaktik, https://www.kau.se/csl
- Medlem i Nationella Literacynätverket, http://www.literacynatverket.se/
- Nordic Literacy Research Network
- Medlem och styrelseledamot i Swedish Council of the International Reading Association, SCIRA.
- Extern medlem i nätverket ETL - Excellent Teaching for Literacy vid Mälardalens högskola.
- 2010–2018 deltog jag i Forum för samverkan, ett samarbetsprojekt mellan Uppsala universitet och åtta uppländska kommuner.
Specialpedagogisk forskning om Literacy
Forskargruppen består av forskare som är engagerade inom ämnet specialpedagogik och särskilt intresserade av att utforska undervisningsfrågor kring det tidiga skrivandet och läsandet i förskola och tidiga skolår.
När vi analyserat forskningsområdet finner vi att det är väl beforskat när det gäller hur svårigheter ser ut och hur de upptäcks men i mycket liten grad vad pedagoger gör och hur de resonerar kring denna kunskap. Forskningsfältet tenderar att fokusera elevers svårigheter snarare än vad pedagoger gör.
Därför fokuserar vi på:
Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande såsom det visar sig i pedagogers tal om sin pedagogiska verksamhet och i deras göranden i förskola och under tidiga skolår för att förebygga att svårigheter uppstår. Detta är vårt övergripande intresseområde.
Forskargruppen arbetar för att också knyta samman pågående forskningsprojekt med speciallärarstudenters utbildning på olika sätt.
Vill du läsa mer om de avslutade och pågående projekt vi arbetar med kan du läsa mer HÄR.
SoL-projektet
Forskningsprojekt vid Karlstads universitet
Skriv och Läs-projektet vid Karlstads universitet
På Karlstads Universitet, Institutionen för Pedagogiska studier, genomfördes 2016/2017 ett pilotprojekt med fokus på framgångsrika arbetssätt och metoder för elevers skriv- och läslärande i förskoleklass och lågstadium. Detta var ett första steg för att formulera en ansökan till ett större forskningsprojekt. Ett viktigt mål var även att utveckla en aktiv forskningsmiljö, vilket resulterade i att SoL -gruppen på IPS bildades. Arbetet för att iscensätta detta möjliggjordes av medel från CSL under höstterminen 2016. Vetenskaplig ledare för den växande SoL-gruppen är professor Carin Roos. Pilotprojektet genomfördes av lektor Catharina Tjernberg och adjunkt/doktorand Karin Forsling. Alla deltagare är verksamma vid Specialpedagogik, IPS. Pilotprojektets övergripande syfte var att bidra med kunskaper inom området elevers tidiga skriftspråksutveckling.
Projektets resultat har redovisas i en forskningsrapport vid CSL seminarium och ett högre specialpedagogiskt seminarium under 2017. Ett paper är presenterat på den Nordiska forskningskonferensen Skriv! Les! i Trondheim, maj 2017. Ett paper, ”Men nu skriver alla med glädje!” är antaget för presentation på NNMF 6 - Boundary Students in Nordic L1 subjects. Students’ opportunities for getting access to and engage in Nordic L1 subjects, i Odense i november.
Pilotprojektet genererade ett omfattande datamaterial som är angeläget att följa upp och gå vidare med. Under höstterminen kommer vi, Catharina Tjernberg och Karin Forsling, att sammanställa det analyserade materialet i en vetenskaplig artikel. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv vill vi belysa hur olika pedagoger beskriver sitt arbete för att förebygga, identifiera och undanröja hinder i elevers skriv- och läslärande. Vi finner att området är väl beforskat när det gäller hur svårigheter ser ut och hur de upptäcks, men i mindre grad vad pedagoger gör och hur de resonerar kring detta. Särskilt menar vi att det är viktigt att i artikeln uppmärksamma detta utifrån ett holistiskt och ett kritiskt perspektiv på elevers literacypraktiker.
Läs mer om SoL-projektet - Skriv- och läs-projektet på Karlstads universitet: www.kau.se
Peer review-artiklar
År 2024 har vi fått ett par konferensbidrag antagna för presentation:
Forsling, K. & Tjernberg, C. (2024). Lärares perspektiv på design och iscensättning av inkluderande undervisning i varierande literacypraktiker. Skriv! Les! 2024. Nordisk Forskningskonferens om lesning, skrivning og literacy. Stavanger 5–8 maj 2024.
Forsling, K. & Tjernberg, C. (2024). Inclusive literacy practices for diverse learners. 23rd European Conference on Literacy & 7rd Panhellenic Litaracy Conference, Creta, June 24th to June 26 th, 2024.
Vetenskaplig artikel (peer review)
Tjernberg, C. & Heimdahl Mattson, E. (2021). Synthesising inclusive and didactic research – a way to ensure the participation and learning of every student? Nordic Studies in Education, 41(3), 1–16. https://doi.org/10.23865/nse.v41.2831
Vetenskaplig artikel (peer-reviewed)
Tjernberg, C., Forsling, K. & Roos, C. (2020). Design för multimodal och kreativ skrivundervisning i tidiga skolår – Lärare reflekterar i fokusgruppsamtal. Nordic Journal of Literacy Research., Vol. 6, No 1, 2020, s. 1-21.
Vetenskaplig artikel (peer-reviewed)
Forsling, K. & Tjernberg, C. (2020). Design för skrivkraft. Lärares erfarenheter av skrivandets roll i unga elevers identitetsutveckling. I: M. Johansson, B.-G. Martinsson & S. Parmenius Swärd (red.). Bildning, utbildning, forskning. Trettonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. Linköping: Linköpings universitet.
Vetenskaplig artikel (peer-reviewed)
Forsling, K. Tjernberg, C. & Roos, C. (2019). Lärares navigation i komplexa skriftspråkspraktiker: Fokusgruppsamtal med lärare i förskleklass – åk 3. I: B. Ljung Egeland, T. Roberts, E. Sandlund, & P. Sundqvist (red.) (2019) Klassrumsforskning och språk(ande): Rapport från ASLA-symposiet i Karlstad, 12-13 april, 2018. ASLA:s skriftserie; 27. Karlstad: Karlstads universitet.
Abstract
"I det tolfte kapitlet redovisar Karin Forsling, Catharina Tjernberg och Carin Roos en studie som är baserad på fokusgruppssamtal med lärare om de literacypraktiker de hanterar vid fyra olika skolor. Analysen görs med hjälp av designorienterad teori, där de centrala begreppen är agentskap, intentioner, flexibilitet, och kollektiv aktivitet. Resultaten visar att lärarna i studien ser utvecklingsmöjligheter i olikhet och hur arbetsmetoderna får variera med utgångspunkt i elevernas pågående lärandeprocesser och behov. Denna flexibilitet beskrivs som lärarens transformationskompetens”
Extern länk: divaportalen
Vetenskaplig artikel (peer-reviewed)
Tjernberg C. & Heimdahl Mattson, E. (2017). From methods and concepts to triple learning processes in school, teachers education and research. Nordic Studies in Education 01/2017 p. 35-45. Volume 37. DOI: 10.18261/issn.1891-5949
This article examines and discusses how successful teachers develop professionally and relate this process to theory and practice. It elucidates some further aspects of an earlier longitudinal, praxis-oriented study in excellence that was carried out over a period of seven years in a nine-year Swedish compulsory school (Tjernberg, 2013). That case study was based on classroom observations and follow-up discussions to create consciousness of learning processes among the teachers and the researcher. According to the teachers in this study, the focus of pedagogical research is seldom on pedagogical practices, which means that they are not felt to be important. In contrast, the research is seen to be important if it has an inside perspective, using mutual and continuous communication between the pupils, themselves, and the researcher. One main finding is that a researcher can contribute to theorising and putting into words the teachers’ pedagogical practices. At the same time, the researcher is able to deepen her or his research into issues that arise from the teachers’ practices and knowledge. These two conditions are in turn necessary for the individual pupil to develop her or his proximal learning, which leads to further research questions. In this article, the term ‘triple learning process’ is used to describe this interaction.
Artikel i forskningsantologi (peer-reviewed)
Tjernberg, Catharina (2014). Det framgångsrika klassrummet. En bro mellan teori och praktik. I: Mångfaldens Möjligheter, s. 205. Litteratur-och Språkdidaktik i Norden.
Jag medverkar med en artikel i forskningsantologin: Det framgångsrika klassrummet. En bro mellan teori och praktik.
Artikeln ingår i området vad som för olika elever får betydelse i deras möte med skolans språk- och litteraturundervisning: Klassrummens mångfald.
I artikeln har jag utifrån ett urval av data (Tjernberg, 2013) sökt identifiera mångfaldens möjligheter i den skolkontext som studien gestaltar. Jag har också sökt efter faktorer som främjat lärarens utveckling av didaktisk skicklighet och förmåga att möta den uppsjö av varierande och sinsemellan olikartade behov som en elevgrupp kan uppvisa.
Vetenskaplig artikel (peer-reviewed)
Tjernberg, C. & Heimdahl Mattson, E. (2014). Inclusion in practice: A Matter of School Culture. European Journal of Special Needs Education, Volume 29, issue 2, Taylor & Francis.
Läraren alltjämt den viktigaste framgångsfaktorn
Tjernberg, C. (2013). Läraren alltjämt den viktigaste framgångsfaktorn. Artikel publicerad i Venue, Linköpings universitet.
Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande
En praxisorienterad studie med fokus på skolpraktiken (Monograph, Doctoral theses)
Doktorsavhandling i specialpedagogik, Stockholms universitet.
Tjernberg, C. (2013).
Min avhandling som jag disputerade på 23 maj 2013 tar upp den klyfta som föreligger mellan teori och praktik och varför den så omfattande forskning som finns inom kunskapsområdet inte fått genomslagskraft i skolpraktiken. Studien visar konkret på hur inkludering kan fungera i praktiken och vad som krävs för att fler elever ska lyckas i sitt läs- och skrivlärande. Lärarskickligheten visar sig vara den viktigaste framgångsfaktorn i sammanhanget.
Abstract
The aim of this study is to analyse the factors underlying successful reading and writing education and the educational conditions promoting reflective di-dactic skills, focusing on the students’ development of reading and writing abilities. Both Swedish and large international surveys indicate that the consensus concerning reading and writing education achieved by science during the past decade has had limited impact on classroom activities. Thus, an underlying question is how research results can be implemented in everyday school work.
This study uses a praxisoriented approach by working with classroom observations and reflective communication with teachers about learning processes and pedagogical methodology. It has a longitudinal character inasmuch as the focus moves over time from the learning processes of individual students to the application of reading and writing methodology in practice and finally to the learning processes of the teacher.
The importance of the teachers having a solid theoretical background is underlined since it enables them to identify the students’ developmental stage, to adapt the instruc-tion accordingly and to instantly grasp pedagogical opportunities to interpret and utilize the diagnostic signals. Another conclusion is that in order to be successful, reading and writing education must be viewed in a context of language development as a whole, involving both its oral and its written aspects. This study also demonstrates that research results are perceived by the teachers to be more accessible and relevant when the focus is on applied pedagogics, allowing theory and practi-cal applications to interact. One result of this praxisoriented and longitudinal research process is that the teachers’ instruction has been increasingly characterised by evidencebased pedagogical activities.
The teachers’ professional development is shown to be an on-going, interactive, social process in which organisation, time and communicative meetings play an important part. Abduction proves to be an effective learning strategy in the development of professional competence, whereby academic knowledge and on-the-spot know-how are allowed to coalesce in practically useful knowledge. The study’s praxisoriented approach has made it possible to accurately define the teachers’ experience-based knowledge at the same time as the theoretical knowledge in the field has developed. This opens up possibilities for scientific theories to establish themselves in practical school work.
Keywords. reading and writing education, literacy learning, teacher competence, professional reflective skills, dyslexia, language development, praxis-oriented
Open access i DIVA
Specialpedagogik i skolvardagen (Monograph, Doctoral theses)
Licentiatavhandling, Stockholms universitet.
Tjernberg, Catharina (2011)
This is a praxis-oriented case study of written language activities in Forms 1–5 in the nine-year Swedish compulsory school. The emphasis is on pupils at risk of de-veloping reading and writing disabilities. The aim of this tudy is to analyse the factors underlying successful reading and writing education and the pedagogical conditions promoting reflective didactic skills, focusing on the studentsʼ development of reading and writing abili-ties.
The praxis-oriented approach is expressed by means of working with classroom observations and reflective communication with the teachers. Four classes at the junior and intermediate levels of the nine-year compulsory Swedish school have been studied for two years. Both the schools and the teachers have been chosen strategically. Quantitative and qualitative data indicate that the selected schools have special qualifications. The teachers were chosen because they have proved particularly successful in developing reading and writing abilities of their pupils, including those with documented reading and writing disabilities.
This study indicates the importance of a solid theoretical background, enabling the teacher to identify the developmental stage the student is at and to adapt the instruction accordingly. Another important factor is the ability of the teacher to instantly see and grasp pedagogical opportunities and to interpret and utilize the diagnostic signals in the classroom. One important conclusion is that reading and writing education, in order to be successful, must be viewed in a context of language development as a whole, involving both its oral and its written aspects.
Keywords. reading and writing education, dyslexia, classroom observations, teaching skills, language development, praxis-oriented